Små fötter och svag saft

Fastrarna (2018) är Ebba Forslinds andra bilderbok. Hon är utbildad vid Konstfack och hennes första bok Jättejättebråttom kom 2017. Vid respektive utgivning omnämndes böckerna bland ”Årets bästa böcker” i såväl DN som SvD.

 

Berättarjaget talar i meningar utan andningspauser. Inledningsvis berättar hon om vad hon inte vill och vad hon kunde tänka sig i stället. Hon låter uttråkad och en aning irriterad. Som att hon suckar, åtminstone i tanken.

Men ändå måste vi åka allihop till Björns mamma, för hon blir så glad då.

De naiva bilderna är som utsnitt ur verkligheten. De är ofta vinklade i en kombination av panorama- och grodperspektiv, varken vågrätt eller lodrätt. Upplevelsen är att läsaren kommer nära och är just där berättarjaget är. Färgerna är mättade och täckande även om de färgläggande dragen är skönjbara. Den handskrivna texten och bilderna talar enkelt och direkt. Det är effektfullt.

Historien handlar om flickan, mammas kille Björn, små tvillingsystrar och ett kalas med svag saft, oanvändbara människor, leksaker och böcker. Som förväntat är det tråkigt på kalaset. Ingenting finns att göra och det är till och med fult.

Småsyrrorna sitter bara i knän och dreglar
och alla säger ”Å, jag kan inte fatta hur fötter kan vara så små!”

Förut hade jag väldigt små fötter men sen var det sommar
och jag växte så mycket att jag nästan blev vuxen tror jag.

Ett orörligt ansikte med en mycket liten, rak mun tittar bort. Ledan diffunderar ut ur uppslagets bild och text. Mamman är närvarande i boken, men bara på bild och som företeelse. Det signalerar ensamhet, övergivenhet, kanske svek. Men i kontexten smälter mammans frånvaro ned till praktisk otillgänglighet.

Tre småsystrar, som nu är vuxna, viskar att de vill prata med flickan. De ser henne och de lyssnar. De frågar om de får vara hennes fastrar. Historien vänder, bilderna och handlingen får nytt liv. Och berättarjaget får kraft.

Sen tycker jag att vi kan leka kurragömma. Nästan hela kalaset vill vara med.
Jag gömmer mig med mina nya fastrar…

-**-

Denna recension av Fastrarna är den sista uppgiften vi hade att lämna in i kursen Att skriva barnbokskritik, vid Svenska barnboksinstitutet. 
Uppgiften tillät maximalt 2000 tecken inklusive blanksteg.Recensionen är godkänd och jag är glad för det positiva omdömet samt att jag kommer få ett kursintyg!
P.S. Har bland annat använt mig av råden ni kan läsa om i inlägget  För vem skriver vi? som publicerades på Barnboksprat efter kursen. D.S.

Tidigare publicerad på Barnboksprat.se

Fastrarna
Författare och illustratör: Ebba Forslind
Förlag: Urax förlag
ISBN: 9789187208539
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Jag och alla

Ny recension idag. En fin bok som jag verkligen vill rekommendera!

Jag och alla är en bok jag blir glad av att läsa. På ett fint sätt beskriver den det sällsamma samspelet mellan där vi är, det vi gör, det vi ser och vart våra tankar om detta för oss. Det är mäktigt och viktigt.

I berättelsen möter vi tio barn. Vi får veta vad de tänker samtidigt som de gör vanliga saker i livet. Situationerna som barnen befinner sig i är fristående från varandra. Men alla sidor avslutas med en tanke som leder över till nästa sida och det barnets funderingar.

Olivia sitter med kinden mot sin mammas rygg och tänker.

… Läs hela min recension på Barnboksprat

eller följ oss på Instagram @barnboksprat

Mitt hav

”Det här är vi”
En säl, en mås och en krabba som visar var de bor och vad och vilka som finns att se där.

Med få ord och enkla men innehållsrika bilder får vi se havet, några fåglar på stranden och några i vattnet. I havet och på stranden bor inte bara enskilda fiskar och fisk i grupp utan också mindre djur och riktigt stora.

De få orden i kombination med de fantasifulla och verklighetstrogna bilderna levererar fakta och personporträtt som gör alla bokens karaktärer till individer. Det är Sälen som …

Läs hela min recension på Barnboksprat

Eller besök oss på Instagram @barnboksprat

 

%d bloggare gillar detta: