Rörelse #Blogg100 51

Det är en skön känsla när det börjar röra på sig. Som känslan när man kommer loss från något man fastnat i. En taggbuske som huggit tag och nästlat sig in i koftan, hårborsten som inte kommer loss ur okammat hår, knappen som vägra komma in eller ut på rätt sida i knapphålet och så vidare. Som en mindre islossning, i ett dike eller så. Den krispiga tunna isen släpper fram vattnet och plötsligt porlar det vackert och isen försvinner. Av det kan man förstå uttrycket att det flyter. Det är det sköna och samtidigt förunderliga, att lossnar en sak, lossnar ofta en annan, och några fler. De hakar i varandra, utan att fastna.

Idag och de senaste dagarna handlar det inte om några märkvärdiga saker, inget isberg som bryter sig loss. Men det lättar lite och rör sig framåt, åt det håll jag tänkt mig. Och jobbat för. Man håller på och håller på och det känns som inget händer, det står still och man rotar runt. Sedan släpper det, det känns inte så arbetsamt och går inte så trögt längre. Saker kommer på plats, det uttrycket stämmer också konstigt nog, fastän de äntligen lossnat.

Våren har fastnat, vintern har hakat sig fast. Jag längtar till att de ska komma loss och komma på plats. På sina rätta platser. De också. Jag tror på att de är på rätt väg, även om bevisen är skrala. Snart kommer de loss och börjar röra sig i rätt riktning utan att jag behöver hålla på och hålla på och rota runt med dem. Jag kan ägna mig åt annat och få loss lite fler saker. Tänk vilket flyt jag kommer att få.

 

Annonser

#21 Elektroniskt versus papper #Blogg100

#Blogg100 #21 #BloggSwe
Det är något visst med penna och papper. Bara papperet i sig kan vara härligt, även om jag trivs med att skriva på dator.

Skitväder har vi haft här idag. Det är kyligt i kväll men den mesta snön har vikt undan. Kylan hänger kvar vilket gör luften klar och staden strålande vacker.

 

Jag tycker om att skriva på dator. Tycker om är kanske mycket sagt, kanske snarare att jag trivs med det.
Nu vill jag jobba med papper det ger en annan känsla av att något växer fram. På något vis är det mer odelat, sammansatt. Texten växer fram i samklang mellan hand och tanke. Rättningarna och ändringarna blir visserligen störande inslag i den framväxande bilden, som plumpar i protokollet.
Men jag är en smula trött på att arbeta framför en skärm. Storleken gör ingen skillnad vet jag, för jag har testat flera olika. Det där flytet i fingrarna på tangenterna klyver skapelsen. Uttrycket formar sig nämligen inte förrän texterna på skärmen är ”klara”, det blir ett glapp mellan skrivandet och bilden.
Nu har jag testat på papper i kväll och det är behagligt kan jag konstatera, framförallt är jag nöjd med att ha flera alternativa vägar till att nå resultat. Målet.

Söndag och ny söndag i morgon #Blogg100

Det har sina sidor med dagligt bloggande. Vanan och lusten har sällskap av tröghet och krav. Orden sinar och går en annan väg än den jag hittar.

Vill vill vill. Ska ska ska. Ja ja ja.
Men nej. Strömmen flytet har stannat stoppat som en knut.
På flödet linan snöret.
Vädret värdet vägen.
Intressant utröna orda orera.
Nja berätta är ordet som borde.
Svävande strofer. Vackra melodier med fastknutna tavlor.
Dofter bildar ram och rus.
Inga sånger faller i talet.
Så som man önskar läsa.
Förstå känna igen lära.
Nu blir det blankt öppet. Nytt att släppa in. Släppa på.

men ny dag ger nya möjligheter