Vinter

Kalla fötter
Stel näsa
Tystnad mitt i stan
Fåglarna som sjöng
Sitter dom blixtstilla i en gran
Lovikkavantarna doftar ull
Andra dofter saknas

Var är marken
Foten trampar ovanpå
Små vita partiklar
Viner runt mitt huvud
Letar sig in i varje vrå

Nej, det måste inte vara så
In i stugan
Elden sprakar
Fötter i sockor
Ollen behåller vi på

Tystnad råder
Värmen kryper tillbaka
Och vi föskansar oss
En kopp varm choklad
I soffans vrå

Tack #Skrivsprånget för inspiration!

www.skrivspranget.se

Näthat

Tanken flyr det levande
orden skyr det levande
Kallhamrad dynga blir kvar
Tolka allt som möjlig gröda
Odla skit och vassa knivar

Ingen kan ha koll på flödet
Vägen fri – ta fram grinet
Baktal, framfall, bild eller saga
valfritt när och hur det ska mineras
Ditt eget val så skyll dig själv

Ska de få hållas
Vem måste backa
Ta tag i saken
Se upp – Vi kan förlora!
Klokhet, kontakt, möjligheter och gemenskap

Den här dikten kom till efter att jag fann en skrivövning på en intressant sida:  
Min plats bland orden – författarblogg av Irene Svensson Räisänen 

Efter regnet #blogg100

Trötta ögon
Trött i sinnet
Frusen kropp
av regn och kyla
Tankar skaver
virvlar, fastnar

wpid-img_20140429_220252.jpgSöker ljus
Behöver blunda
Mörkret sveper tunt
Ger vila stumhet

Stilla stelt
Med utsträckta ben
Böjs helt avig
Utan springet

Tar varmt, tar sats
Övervinner
Slutar utsikt
Lämnar produktionen
Övergår i annan famn