Doftstråk #Blogg100 79

Cykeln rullar framåt utan alltför mycket benkraft.

Vägarbeten i fyrvägskorsningar med flagghållande walkie-talkie försedda reflexvastbärande personer orsakar köer och trängsel. Man gräver och bökar på stadens gator i sådan omfattning att det ligger nära till hands att ana ugglor i mossen. Men något mer spännande än gubbar i gropar med staket runt syns inte idag. Överallt ser man dem. På vägbanor, gångbanor, cykelbanor, torg, broar och vändplaner.

Omdirigeringen av förekommande trafikslag lämnar en hel del övrigt att önska. Det är inget nytt under solen, men antalet drabbade platser är anmärkningsvärt stort. Efter ett, logistiskt sett, obegripligt långt stopp i en korsning rullar cykeln ner på mot vattnet.

Vårens gröna färg förefaller tillta i styrka så att ögat uppmärksammar det på vägen ner för den svagt lutande backen. Utmed vattnet kommer dofter i stråk på ett sätt som påminner om känslan av kallare och varmare strömmar i vattnet när man simmar. Det doftar vår och sjöstad och sol.

En särskild doft lockar till leenden. Det är häggen med sin vita grönhet bland de lätta och intensiva nyanserna i träd och buskar utmed cykelvägen. Cykeln glider lyckligt som om den tog sig framåt av sig själv.

Det är bara över Västerbron söderut som det nästan tar stopp. Vinden bråkar obarmhärtigt. Visserligen med ojämn styrka, men tillräckligt för att tramporna behöver användas även i backen nedför bron. Där nere är det riktigt rörigt.

Förutom alla gropar som sakta rört sig framåt och säkert tillbaka på just den vägsträckan under många, många månader är där nu en ny, enorm grop. Mer bred än djup och med högt stängsel runt om. Cykelbanan som fanns förra veckan är borta. Kryptiska skyltar leder i väg åt fel håll och man får vända tillbaka där staketet tar slut. Dessvärre rätt ut och tvärs över bilvägen för att komma tillbaka i rätt riktning.

Sista sträcken är inte utan gubbar och gropar. Man får ta sig runt dem utan instruktioner eller cykelvänliga trottoarkanter. Sista biten saknar hål, men trafikeras av desto fler flanörer. Även här doftar vårvärme och grönt på ett sätt så att cykeln gärna skulle rullat på en bit till, förbi hemmet.

Cykeln stannar till sist och andas in mera häggdoft och vajande tulpaner. Den tvekar lätt över att rulla in i cykelrummet, men rullar snällt ner i källaren efter en stund. Den känner sig glad och nöjd över all vår den hunnit insupa idag.

 

 

Annonser

Författare: Gunilla

Larsdotter Konsult erbjuder företag hjälp med texter och att skriva, presentera, förmedla och utreda. Företaget drivs av Gunilla Larsdotter. Gunilla är bland annat fil mag i ledarskap och organisationsutveckling och hon har lång erfarenhet från offentliga förvaltningar. Gunilla har en bland annat arbetat som chef inom vården, med kompetens- och utbildningsfrågor, utredningar samt som mentor och handledare för chefer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s