10 Annan väg #Blogg100 60

Det var ovanligt lugnt där han rörde sig bland husen på de mindre gatorna idag. Det gav honom möjlighet att se mer av vad som hände innanför fönsterna och det roade honom. Han kunde sakta av på stegen och ändå komma fram fort. I vanliga fall behövde han hålla sig omväxlande nära husfasaderna och ute i gatan, som att gå i sick-sack, för hålla sin takt och undvika att stöta ihop med någon.

Han kom in i stan från landet där han besökt trädgården och varit så nära att ge sig in bland människorna som han sökt upp efter att ha fått syn på dem i en dröm. Människorna i drömmens trädgård hade förmedlat en vänlighet som hänfört honom. Han hade känt att de ville honom något, vad visste han inte. Hur han än försökte rensa huvudet från tankarna på trädgården hade han kvar upplevelsen av människorna som arbetat där, hur de rörde sig och talade, ljuden och stämningen. Vad var det med den där stämningen, och vad hade han med den där trädgården att göra. Han kunde verkligen inte finna något svar på det.

Vägen för att komma dit han skulle var en annan än hans vanliga, eftersom han kom från ett annat håll idag. Lustigt att den lilla skillnaden i perspektiv kan göra så stor skillnad för hur det ser ut, tänkte han.

Nu var det dags igen. Framåt uppåt mot planen, vänster på den stora gatan, förbi det gamla caféet och sedan höger. Då var han inne på en lång och rak gata, och han skulle nästan längst bort på den. Precis före bron skulle han slinka in i huset och upp för trapporna. Förbi henne, om hon var där. Han visste som vanligt inte om hon var där just nu, bara att hon fanns där ibland. Det var ett svar han hade funnit tidigare.

Väl uppe i huset sökte han som vanligt än här och än där och fann vad han sökte. Men det gav inget svar han ville ha. Det var som det brukade. Han funderade på att bryta vanan att lämna byggnaden utan att ta vägen förbi henne. Kanske var det dags att han gav sig till känna. Dags att ta kontakt helt enkelt. Det skulle kunna vara ett bättre sätt att komma vidare, komma närmare svaren han hela tiden sökte under sina uppdrag. Det blev inte av, något hindrade honom.

Han gav sig ut på gatan och började sin vandring hemåt. Det var med långa snabba steg han tog sig fram, för att så snart som möjligt finna en hemlik, skyddad plats. Han kände att han behövde vila och samla sig, det hade varit några äventyrliga dagar för honom. Saker hade förändrats som gjorde det särskilt viktigt för honom att ta rätt beslut inför morgondagen. Vilket steg skulle han ta härnäst?

Annonser

Författare: Gunilla

Larsdotter Konsult erbjuder företag hjälp med texter och att skriva, presentera, förmedla och utreda. Företaget drivs av Gunilla Larsdotter. Gunilla är bland annat fil mag i ledarskap och organisationsutveckling och hon har lång erfarenhet från offentliga förvaltningar. Gunilla har en bland annat arbetat som chef inom vården, med kompetens- och utbildningsfrågor, utredningar samt som mentor och handledare för chefer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s