4 Drömmande #Blogg100 31

Han var tvungen att lägga sig ned och vila en stund idag. Och det var innan han var färdig med uppdragen för dagen. Vid sällsynta tillfällen händer det att kraften tar slut innan han genomfört vad han föresatt sig. De dagar det sker är vanligtvis dagar då han inte är nöjd med vad han lyckats samla in. Allt handlade om att hålla cirkeln igång.

När han blundade såg han drömlika bilder av en trädgård med växthus och odlingsfält. Där var många människor som var sysselsatta med krattning, klippning, putsning, sortering och liknande. Stämningen var god och han kände det som att han både deltog och betraktade det som pågick. Stämningen var ganska glad, det kändes som att det var en varm plats med mestadels vänliga människor.

Under pausen skingrades det missnöje han kände över sina insatser. Det var skönt, men han drogs tillbaka till att fortsätta delta i den drömlika världen. Vad hade han i den där trädgården att göra, varför var han där, vilka var de andra och varför mådde han så gott i miljön och i sammanhanget. Det kändes naturligt på ett liknande sätt som när han vanligtvis utförde sina uppdrag.

Han var behövde återgå och utföra ett uppdrag som väntade, och som alltid fanns där, just denna stund varje vecka. Sinnet var grumlat när han gav sig iväg. Trädgården fortsatte att pocka på uppmärksamhet, han hade inte ägnat henne en enda tanke idag. Nu undrade han om hon på något vis var eller hade varit ihopkopplad med det han drömt om. Inget tydde på hennes inblandning, hans sinne var fullt upptaget med det gnagande missnöjet och den där trädgården. Hon gav mest upphov till irritation, som något som skavde.

Tröttheten släppte inte, i trädgården fortsatte livet och man jobbade på medan han tog sig igenom rutinuppdraget. Det fanns alltid möjlighet att variera och smycka ett rutinuppdrag, vilket han gjorde. Han var nöjd med åtgärderna, utan att kunna känna sig så engagerad som han hade önskat.

Några personer som fanns i trädgården framträdde skarpare, liksom glimrade till som att de tilltalade honom, men de försvann lika snabbt och han hann inte se dem. Även när han cirklat tillbaka och nått sitt mål levde drömmen vidare. Han kunde inte sluta tänka på trädgården och försökte komma närmare och se bättre.

Han lyckades inte med det, han får nöja sig att se på från det avstånd han befinner sig på, men är fast besluten att ta reda på mer. Han vet inte hur, och det har han varit med om förr. Han är van att söka och finna.