En beskrivning (4) #Blogg100 18

Den lilla tyckte om att leka och hon trivdes bra med att vara utomhus, ifred från de vuxna. Hon var bra på att hitta på saker och hon lekte gärna fantasilekar, ofta med grannbarnen. De lekte i skogen, ömsom familj och ömsom krig. Skogen var helt deras egen härliga värld. Det var tryggt och det var nära hem och även om det, som det brukar, hände att hon eller någon annan blev ledsen, så var det mycket sällan någon var dum med flit, som barn brukar uttrycka det.

Vem var hon då, den lilla. Skruvlockar, glada kinder, laddad för att ta sig an det som korsade hennes väg. Som många små hade hon inte full kontroll över krafterna i kropp och sinne. Ibland blev det för starka uttryck, och uppriktigt sagt var det en större utmaning att hålla tillbaka känslor än att leta efter dem. Tillsammans med lekkamraterna var det inget konstig, de krångligaste sakerna hände oftast när vuxna var inblandade. Hon tyckte föräldrar var svåra att förstå sig på.

Den lilla hade en speciell relation till djur, hon såg dem som jämlikar och pratade med dem. Med djur kunde hon tala om saker hon inte förstod och som gjorde henne orolig och osäker. Hemma var hunden en förtrogen vän. Trots att han föredrog promenader med husse och matte och helst lyssnade på dem, hade han en del av sin uppmärksamhet riktad mot henne. Han kände ett ansvar för den lilla och hennes välmående, därför lyssnade han när hon särskilt sökte sig till honom. Han visste att han inte behövde säga något. Det blev bra ändå, hon växte och blev äldre och klokare.

Författare: Gunilla

Larsdotter Konsult erbjuder företag hjälp med texter och att skriva, presentera, förmedla och utreda.
Företaget drivs av Gunilla Larsdotter. Gunilla är bland annat fil mag i ledarskap och organisationsutveckling och hon har lång erfarenhet från offentliga förvaltningar.
Gunilla har en bland annat arbetat som chef inom vården, med kompetens- och utbildningsfrågor, utredningar samt som mentor och handledare för chefer.

Kommentera