Mod

image

Jag blir arg på människor som är fega. Riktigt rasande förbannad blir jag.

Det är inte extrovert orerande och platstagande jag ser som mod: Nej jag efterlyser de som säger ifrån när någon bemöts, drabbas, utsätts, hindras, ifrågasätts på ett ojuste sätt.

Ojuste är när det bakomliggande orsakerna gagnar de som bemöter, drabbar, utsätter, hindrar, ifrågasätter. Trevligt bemötande för egen vinning. Hur trevligt är det.  Dolda agendor. Konkurrensen hålls i schack.

Mod är att markera, säga ifrån när dömande eller fördomsfulla värderingar sipprar ut. Att öppet stå fast vid att det inte accepteras. Allas lika värde och därmed möjligheter att vara, uttrycka sig – Alla ska lyssnas på. Argument prövas och formas efter motargument och eftertanke.

Värsta sorten är den eller de som abonnerar på att vara öppna – men de är det på ett sätt som inte går att värja sig för. Visst, saker sägs rätt upp och ned, det ges inget utrymme för tolkning, reflektion eller sunt kritiskt granskande. Dessutom syftar det som sägs inte till det orden betyder. Varken orden var för sig eller tillsammans. Det är en blindgång, en återvändsgränd.

Och den behöver man ta sig ur, förbi , igenom. De brukar säga att de är raka, om de inte lärt sig att det är mer politiskt korrekt att säga att man är öppen. Numera. Sådant växlar. Rakhet har en benägenhet att innebära avsaknad av dialog.

Kommunikation kräver två parter.

Tillbaka till modet. Hur många vill ha en bra atmosfär garanterad i sitt liv?

Oavsett vad, vem, hur och varför måste den som har mandaten eller makten ansvara för att det går juste till. Alla deltagare och närvarande har enskilt ansvar. Men för helheten krävs en övergripande styrning. Det kostar engagemang och smaken är inte så mycket mer än tillfredsställelsen att ha bidragit till en sund miljö, eller kultur om man så vill.

Jag tror att det är rätt väg att gå om man vill nå resultat, men resultaten kommer inte av sig själva. Det arbetet tillkommmer, och har kraften av mandat och makt använts till att bygga en gedigen grund så är det nästan som ett självspelande piano i aktion.

Det krävs personligt engagemang, lust, civilkurage och ett intresse för människor för att vara modig. Låta bli att vara privat.

Man kan nog tro det är enklare att vara feg och alla har förstås inte förmågan eller ambitionen att vara modiga. Några anledningar måste det finnas eftersom fegheten är så utbredd.

Advertisements

Författare: Gunilla

Larsdotter Konsult erbjuder företag hjälp med texter och att skriva, presentera, förmedla och utreda. Företaget drivs av Gunilla Larsdotter. Gunilla är bland annat fil mag i ledarskap och organisationsutveckling och hon har lång erfarenhet från offentliga förvaltningar. Gunilla har en bland annat arbetat som chef inom vården, med kompetens- och utbildningsfrågor, utredningar samt som mentor och handledare för chefer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s